Hemma igen
Igår kom jag hem från Åre. Vi åkte vid 8.30 - en halvtimme tidigare än beräknat! Jag åkte med Troberg, Andreas (min Andreas) och Sara. Jeannie åkte i samma bil som Emil, Andreas och Johan. Bilresan gick fort (tog visserligen ca 5 timmar, men ändå), jag trivs skitbra med dem så vi hade det jättebra i bilen (även om jag och en av dem hade världens bråk i veckan vilket resulterade i att vi inte sa något till varandra på flera dagar).
Har haft en underbar vecka! Jag förstod inte förrän igår hur mycket jag behövde komma ifrån Söderhamn och vardagen. Egentligen tror jag inte på begreppet "att gå in i väggen", men jag tror inte att jag var så långt ifrån det (eller vad man nu ska säga att det heter). Nu känns det dock bättre, även om jag saknar en av mina bästa vänner. Jag önskar att jag fick träffa honom snart igen.
På lördagkvällen åkte vi in till Åre (vi bodde bara 4 km utanför) för att äta på en restaurang. På första restaurangen fanns det inte plats så vi gick därifrån, men innan vi gjorde det så såg vi Petter! Han nuddade mig (ja, ni kan få röra mig sen) när han gick förbi. Vi gick vidare till Dahlboms och käkade där. Riktigt gott var det (även om en hamburgare på Sibylla hade varit lika god)!
På fredagen hade vi bartömning, det gick inte så bra för vi hade fortfarande ton med sprit kvar efteråt, och ändå var alla dragna! Vi gick ut på Bygget och det var faktiskt riktigt, riktigt kul! När jag kom upp på övervåningen var det en Robert som stannade mig för att hälsa. Jag sa vad jag hette också, men jag stannade liksom aldrig upp, jag fortsatte gå. Ångrar det, han var ju HET!
Imorse sov jag över, min telefon ringde aldrig! Strax före 8 ringde Hanna och frågade var jag var. Skyndade mig till jobbet och var där på 15-20 minuter. Ganska bra gjort ändå. Pinsamt att komma sent dock, direkt efter man haft semester.
Nu måste jag gå och lägga mig, vill inte göra en repris av morgonen! Sov gott!
Just ja, måste ta ett moment för en av världens bästa rockartister också! RIP Gary Moore!
Har haft en underbar vecka! Jag förstod inte förrän igår hur mycket jag behövde komma ifrån Söderhamn och vardagen. Egentligen tror jag inte på begreppet "att gå in i väggen", men jag tror inte att jag var så långt ifrån det (eller vad man nu ska säga att det heter). Nu känns det dock bättre, även om jag saknar en av mina bästa vänner. Jag önskar att jag fick träffa honom snart igen.
På lördagkvällen åkte vi in till Åre (vi bodde bara 4 km utanför) för att äta på en restaurang. På första restaurangen fanns det inte plats så vi gick därifrån, men innan vi gjorde det så såg vi Petter! Han nuddade mig (ja, ni kan få röra mig sen) när han gick förbi. Vi gick vidare till Dahlboms och käkade där. Riktigt gott var det (även om en hamburgare på Sibylla hade varit lika god)!
På fredagen hade vi bartömning, det gick inte så bra för vi hade fortfarande ton med sprit kvar efteråt, och ändå var alla dragna! Vi gick ut på Bygget och det var faktiskt riktigt, riktigt kul! När jag kom upp på övervåningen var det en Robert som stannade mig för att hälsa. Jag sa vad jag hette också, men jag stannade liksom aldrig upp, jag fortsatte gå. Ångrar det, han var ju HET!
Imorse sov jag över, min telefon ringde aldrig! Strax före 8 ringde Hanna och frågade var jag var. Skyndade mig till jobbet och var där på 15-20 minuter. Ganska bra gjort ändå. Pinsamt att komma sent dock, direkt efter man haft semester.
Nu måste jag gå och lägga mig, vill inte göra en repris av morgonen! Sov gott!
Just ja, måste ta ett moment för en av världens bästa rockartister också! RIP Gary Moore!
Kommentarer
Trackback
